Hagabergs folkhögskola, kurs och konferens - en tillbakablick

Vid adventstiden 1909 var en missionär vid namn Johannes Rinman på väg till ett kapell öster om Södertälje för att predika. Han passerade Hagabergs gård som då stod tom. Rinman hörde då Guds röst som sade: ”Här skola ni få ert Bibelinstitut.” Händelserna utvecklades nu mycket snabbt. EFS:s styrelse behandlade förslaget om att köpa egendomen Hagaberg och där starta ett bibelinstitut. En generös gåva påskyndade beslutet att köpa egendomen och den 8 februari 1910 togs beslutet i EFS:s styrelse, där Rinman var ledamot 1908-1920.

1910 gick visionen i uppfyllelse och bibelskolan startade. Förste rektor var herr Rinman själv. Rinman och hans fru var båda socialt engagerade. De startade därför också ett hem för föräldralösa barn.

Kursutbudet och övriga aktiviteter har ständigt utvecklats allt mer till att bli det Hagaberg är idag, en etablerad utbildningsanordnare inom en bred changer av utbildningar, mycket anlitad konferensanläggning och en uppskattad lunchrestaurang.

Berättelsen om Hagaberg är också en berättelse om människors avstamp i livet, om kallelse, om övertygelse, om nödvändigheten att vara fast förankrad i kristen tro. Det är också en envis berättelse om tron på bildningens och kunskapens stora möjligheter till förändring och utveckling.

Bakom siffror, årtal, kursbeskrivningar och namn döljer sig hängivenhet och engagemang för och Hagabergs. Genom åren träder några av alla dessa fantastiska människor fram, som genom åren burit vidare idén om folkhögskolan, vårdat traditionerna. Människor, som när situationen krävt det, också sett till att det gjorts nödvändiga förändringar.

Hagaberg har inte bara lyckats överleva i 100 år, utan har hela tiden utvecklats, låtit sig förändras, stadig i tro, övertygelse och tradition.

Hagaberg – sett i perspektivet av dess rektorer

Efter drygt 100-år med många former av verksamhet är det tydligt att Hagaberg är en folkhögskola som ständigt söker nya vägar.

De första dryga tio åren handlar om skapandet och etableringen av Svenska Bibelinstitutet (BI) under Johannes Rinmans ledning. Rinman var övertygad om att strukturerade och systematiska studier tillsammans med andra hjälper människan att både fördupa sin förståelse och vidga sina vyer. Den grunden för hur vi studerar lever kvar än idag. Den internationella prägeln är tydlig redan från början. Man utbildade för missionen. En utbildningsplats för både män och kvinnor, nog så utmanande för 100 år sedan!

Därpå följer de många åren under Knut Landgrens ledning, drygt 30 år med vissa avbrott. En tid av expansion, utbyggnad, bildande av kamratföreningen, men också en begynnande och alltmer tilltagande sekularisering. Det är under Landgrens tid som fröet till den moderna folkhögskolan sätts i jorden. Bibelinstitutet blir slutligen en statligt understödd folkhögskola och därmed också en skola i tiden.

Landgrenperioden varade fram till 1956, då Sigfrid Hoas tillträdde som rektor. Hoasperioden är den tid då fröet får gro och växa upp. Bibelinstitutet blev Hagabergs folkhögskola, som blev en folkhögskola med staten som ekonomisk garant. Konsolidering och en ökad internationalisering kännetecknar perioden. Många stipendiater från missionsländerna satte en särskild prägel på skolan. Urbaniseringen och välfärdsstatens utveckling under 50- och 60-talen påverkar även folkhögskolans förhållanden, både på gott och ont. 1974 slutar Sigfrid Hoas och efterträds av Åke Gröhn som verkar fram till 1988. En ökad demokratisering och differentiering av folkhögskolans verksamhet blir tydlig genom ytterligare nya kurser och linjer, samt bildandet av lärarråd och kursråd. Åke Gröhn fastslår i sin programförklaring att skolan skall fortfarande vara en kristen skola, en rörelseskola med en helande miljö.

Åren mellan 1988 och 2010 kännetecknas av stora förändringar både inom och utom skolan. Nya kurser för att möta nya behov startas. Under Lennart Jacobs tid som rektor (1988-2001) får Hagaberg en ny ägare, EFS Mittsverige. Jacobs efterträds 2001 av Hans-Göran Olsson och då byggs en ny kurs-, konferens- och vandrarhemsverksamhet upp. Under nuvarande rektor, Göran Vikström, blir det tydligt att folkhögskolans ”tre ben”, dvs. den statsunderstödda utbildningen (Folkhögskolekurserna), uppdragsutbildningen och konferensverksamheten samverkar och stödjer varandra på ett bra sätt.

Om EFS och Hagabergs relation till EFS

Vid adventstiden 1909 var en missionär vid namn Johannes Rinman på väg till ett kapell öster om Södertälje för att predika. Han passerade Hagabergs gård som då stod tom. Rinman hörde då Guds röst som sade: ”Här skola ni få ert Bibelinstitut.” Händelserna utvecklades nu mycket snabbt. EFS:s styrelse behandlade förslaget om att köpa egendomen Hagaberg och där starta ett bibelinstitut. En generös gåva påskyndade beslutet att köpa egendomen och den 8 februari 1910 togs beslutet i EFS:s styrelse, där Rinman var ledamot 1908-1920. 

1910 gick visionen i uppfyllelse och bibelskolan startade. Förste rektor var herr Rinman själv. Rinman och hans fru var båda socialt engagerade. De startade därför också ett hem för föräldralösa barn. 

Kursutbudet och övriga aktiviteter har ständigt utvecklats allt mer till att bli det Hagaberg är idag, en etablerad utbildningsanordnare inom en bred changer av utbildningar, mycket anlitad konferensanläggning och lunchrestaurang. 

Berättelsen om Hagaberg är också en berättelse om människors avstamp i livet, kallelse, om övertygelse, om nödvändigheten att vara fast förankrad i kristen tro. Det är också en envis berättelse om tron på bildningens och kunskapens stora möjligheter till förändring och utveckling.

Bakom siffror, årtal, kursbeskrivningar och namn döljer sig hängivenhet och engagemang för Bibelinstitutet och Hagabergs folkhögskola. Genom åren träder några av alla dessa fantastiska människor fram, som genom åren burit vidare idén om folkhögskolan, vårdat traditionerna. Människor, som när situationen krävt det, också sett till att det gjorts nödvändiga förändringar.

Hagaberg har inte bara lyckats överleva i 100 år, utan har hela tiden utvecklats, låtit sig förändras, stadig i tro, övertygelse och tradition. 

Hagaberg – sett i perspektivet av dess rektorer
Efter drygt 100-år med många former av verksamhet är det tydligt att Hagaberg är en folkhögskola som ständigt söker nya vägar. De första dryga tio åren handlar om skapandet och etableringen av Svenska Bibelinstitutet (BI) under Johannes Rinmans ledning. Den internationella prägeln är tydlig redan från början. Man utbildade för missionen. En utbildningsplats för både män och kvinnor, nog så utmanande för 100 år sedan!

Därpå följer de många åren under Knut Landgrens ledning, drygt 30 år med vissa avbrott. En tid av expansion, utbyggnad, bildande av kamratföreningen, men också en begynnande och alltmer tilltagande sekularisering. Det är under Landgrens tid som fröet till den moderna folkhögskolan sätts i jorden. Bibelinstitutet blir slutligen en statligt understödd folkhögskola och därmed också en skola i tiden.

Landgrenperioden varade fram till 1956, då Sigfrid Hoas tillträdde som rektor. Hoasperioden är den tid då fröet får gro och växa upp. Bibelinstitutet blev Hagabergs folkhögskola, som blev en folkhögskola med staten som ekonomisk garant. Konsolidering och en ökad internationalisering kännetecknar perioden. Många stipendiater från missionsländerna satte en särskild prägel på skolan. Urbaniseringen och välfärdsstatens utveckling under 50- och 60-talen påverkar även folkhögskolans förhållanden, både på gott och ont. 1974 slutar Sigfrid Hoas och efterträds av Åke Gröhn som verkar fram till 1988. En ökad demokratisering och differentiering av folkhögskolans verksamhet blir tydlig genom ytterligare nya kurser och linjer, samt bildandet av lärarråd och kursråd. Åke Gröhn fastslår i sin programförklaring att skolan skall fortfarande vara en kristen skola, en rörelseskola med en helande miljö. 

Åren mellan 1988 och 2010 kännetecknas av stora förändringar både inom och utom skolan. Nya kurser för att möta nya behov startas. Under Lennart Jacobs tid som rektor (1988-2001) får Hagaberg en ny ägare, EFS Mittsverige. Jacobs efterträds 2001 av Hans-Göran Olsson och då byggs en ny kurs-, konferens- och vandrarhemsverksamhet upp. Under nuvarande rektor, Göran Vikström, blir det tydligt att folkhögskolans ”tre ben”, dvs. den statsunderstödda utbildningen (Folkhögskolekurserna), uppdragsutbildningen och konferensverksamheten samverkar och stödjer varandra på ett bra sätt.