Vanliga frågor om Hälsopedagogutbildningen

1. Vad är skillnaden mellan de olika utbildningarna på folkhögskolor och högskolor?

Vad skiljer egentligen de olika friskvårdsutbildningarna, utbildningar inom hälsopedagogik, utbildning till friskvårdspedagog, friskvårdskonsult och så vidare? Vad är det för skillnad mellan olika utbildare – folkhögskolor, högskolor och privat?

Utbildningarna har en del gemensamt och en del som är en profilerad del. Vi läser alla ämnen som anatomi, fysiologi, massage, kost, kommunikation, psykologi och motion/träningslära. Därutöver har alla skolor någon form av hälsobedömning/hälsovägledning. Utöver den bas jag visat på ovan så har skolorna en egen profil, något de lägger till. Det kan vara att något ämne får extra mycket tid eller något utöver ”basutbudet”.

På Hagaberg har vi en profilering inom hälsovägledning. Vi jobbar mycket med det professionella samtalet och hälsovägledning både i smågrupper och individuellt. Ett ämne som är speciellt för oss är etik och livsåskådning, ett mycket spännande ämne där ni bland annat granskar er egen människosyn och ser på hur ni tänker om människans möjlighet till förändring. Ni tittar också på hur er egen bild av er själva och andra människor formar mötet och formas av mötet mellan individer och ser på era värderingar och era handlingar i ett etiskt perspektiv. Hos oss har bland annat friluftsliv fått stå tillbaka för att dessa delar skall kunna växa.

Därutöver sätter de som undervisar på utbildningen naturligtvis även de sin prägel både på innehåll och upplägg.

Utöver folkhögskoleutbildningarna finns det en del utbildningar på högskolor och universitet som också heter något med hälso-, folkhälso- eller friskvård-. Dessa skiljer sig relativt mycket gentemot folkhögskoleutbildningarna både vad gäller längd på utbildningen, pedagogiska upplägg och så vidare.

En stor skillnad ligger i vad man utbildar till inom respektive utbildningsform.

De högre utbildningarna utbildar i mångt och mycket strategiska planerare och projektsamordnare medan folkhögskolorna utbildar för att möta människor i rollen som friskvårdare (eller vad man nu väljer att kalla det!). Tänker man sig arbetsmarknaden som en pyramid blir det tydligt att det behövs och kommer att behövas fler som genomför hälsoprojekt än vad det behövs planerare! Viktigt att nämna här är att vi naturligtvis också jobbar med planering av projekt, göra lektionsplaneringar, tänka till kring pedagogiken i olika upplägg och så vidare. Efter att ha planerat och tänkt till genomförs det ni planerat.

En fråga som ibland kommer upp är hur folkhögskoleutbildningarna står sig i relation till högskoleutbildningarna. Tveklöst vågar jag säga att våra utbildningar står sig bra i konkurrensen. Vi har kursdeltagare som gått vidare till högskolans hälsoutbildningar och som hör av sig till oss för att berätta att de har oerhört mycket med sig från vår kurs och att man där tar upp ganska mycket samma frågor – men går djupare i de flesta frågorna och har ett lite annat, mer vetenskapligt fokus. Enhälligt har de också uttryckt att inget slår den utbildning de har med sig i coachande samtal från Hagaberg!

Slutligen finns det en del privata utbildare som erbjuder utbildningar av bättre eller sämre kvalitet. Ibland är utbildningarna i huvudsak ett antal småkurser man satt samman och som man får betala dyrt för (liknande kurser kan man själv gå genom olika gym, Korpen, Friskis & Svettis och andra anordnare av korta kurser – och då till ett klart lägre totalpris). Då man sällan har pedagogiskt skolade lärare utan tar in ”experter” som jobbar med aktiviteten i fråga kan den pedagogiska kvaliteten variera stort. De är dock ofta duktiga på att tala om att de är bäst i Sverige, ger en Masterutbildning i friskvård och så vidare – påståenden som inte håller för så speciellt mycket granskning. (En Master, eller den andra varianten Magister är en akademisk examen på universitetsnivå. I Sverige används ett liknande begrepp – Magister. Det är akademiska examen som kräver minst 4 års heltidsstudier.)

2. Hur många sökande brukar ni ha?

Det ligger ganska konstant kring 65-70 sökande.

3. Hur många platser har ni?

Vi tar in runt 20 elever.

4. Hur tar ni ut nästa års elever?

Alla som sökt kallas hit på intervju. Vi sammanställer alla intryck från intervjuerna och försöker utifrån dem skapa en klass vi tror kommer att fungera väl som grupp. Vi läser igenom ansökningshandlingarna och ringer ibland referenspersonerna för att komplettera vår bild av den sökande. Intervjun och ansökningshandlingen sammanställs för att vi på så vis skall få en så helhetlig bild vi kan av den som söker.

5. Vilket är då viktigast, intervjun eller ansökningshandlingarna?

De är ungefär lika viktiga.

6. Hur många timmar i veckan läser man?

Den lärarledda tiden är 20 klocktimmar i veckan. Sedan tillkommer egen inläsning, arbete med uppgifter och liknande. Totalt räknar vi med att det tar runt 30–40 timmar i veckan i anspråk.

7. Vad blir man?

Ni får ett intyg där ni tituleras som Hälsopedagog med inriktning på hälsocoaching. För de som valt att certifiera sig så blir man även till exempel Certifierad Kostrådgivare, Certifierad PT och Certifierad Massör.

8. Vad krävs för att bli godkänd?

Lägst 75 % närvaro i respektive ämne/moment, samt godkänt i de uppgifter man skall göra.

9. Vad kan man jobba med efteråt?

En svår fråga eftersom det så mycket handlar om den bakgrund du har då du kommer hit, hur mycket kraft du lägger ner i studierna och om du väljer att läsa vidare efteråt. Ibland kan det bli en del pusslande med olika uppdrag på olika ställen för att få det hela att gå ihop.

En sak står dock klart, för den som lägger ner kraft i studierna så finns det möjlighet till jobb efteråt. Om det är för att de får ut mest av utbildningen eller om det är för att de eleverna skaffar sig en inre drivkraft som ger en bra självkänsla och självförtroende, som i sin tur ger jobb, det vågar jag inte uttala mig om! Endast intyget på genomförd kurs ger dock tyvärr inga jobb.

10. Måste man veta vad man vill göra efteråt för att få gå utbildningen?

Absolut inte. Vi har ganska många elever som går här för att de tycker att de olika ämnena är väldigt intressanta. De har då ofta som ambition att låta läsåret visa vad de skall göra efter utbildningen, även om de många gånger vet att de på något sätt vill jobba med hälsa och utveckling.

11. Finns det gott om jobb?

Det beror helt på vad man tänkt sig att jobba med efteråt. Tydlig är dock att det från företag och organisationers sida börjar läggas allt mer resurser på olika former av hälsoprogram eftersom att sjukskrivning och rehabilitering kostar företagen väldigt mycket pengar.

Trenden är nu att det blir ”krav” på att man har hälsoprogram om man har fler än ett visst antal anställda. Krav på rehabiliterande åtgärder vid långtidssjukdom har funnits länge. Utöver det är trenden att arbetsgivaren får ta ett allt större ansvar för sina anställda och även måste betala en allt större del av sjuklönen. Detta borgar för att arbetsmarknaden för hälsopedagoger och andra som på olika sätt jobbar med hälsofrågor kommer att växa. Att anställa människor som genererar sjukdagar börjar bli för dyrt!

Vi får då och då brev från före detta deltagare som på olika sätt beskriver hur de idag jobbar med hälsopedagogik. Ibland som anställda och ibland som egna företagare.

12. Kan man jobba under tiden man studerar?

Det handlar en del om hur studievan du är och vilken form av arbete det är. Kursen är på heltid och de studerande förväntas lägga 40 timmar i veckan på sina studier. De som försöker pussla ihop sitt heltidsjobb med studierna brukar inte orka. Likaså de som jobbat de flesta kvällarna och helgerna.