Grundläggande behörighet

Många läser på en folkhögskola för att kunna komma in på en utbildning efteråt. Har du inte avslutat gymnasiet behöver du det som kallas för grundläggande behörighet, som ger möjlighet att söka till högre studier på den så kallade folkhögskolekvoten. Från och med kursstart 2013 gäller det som står nedan.

Grundläggande behörighet kan ges då följande delkrav är uppfyllda:

Delkrav 1: Omfattning

Den som har gått igenom Allmän kurs vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han eller hon har gått:

  • tre hela år på folkhögskola
  • ett års gymnasiestudier eller vuxenstudier och därefter två år på folkhögskola
  • ett års arbetslivserfarenhet efter grundskolan och därefter två år på folkhögskola
  • två år på gymnasieskolan eller vuxenstudier och därefter ett år på folkhögskola.

Delkrav 2: Innehåll

Det krävs även att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser: Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1 a, b eller c, Historia 1a1, Naturkunskap 1a1, 1 Religionskunskap 1 och Samhällskunskap 1.

Ämnen som inte blir klara på folkhögskolan kan kompletteras på till exempel Komvux eller finnas i ett tidigare gymnasiebetyg.

På folkhögskolan läser du kurser som motsvarar gymnasieskolans ämnesplaner, vilket innebär att det finns utrymme att anpassa innehåll och arbetsformer efter deltagarna och folkhögskolans särart.

Mer information kring grundläggande behörighet efter folkhögskolestudier

Studieomdöme – inte betyg

På en folkhögskola ges inte betyg i enskilda ämnen. Istället ges åt den som uppfyller närvarokraven ett sammanfattande studieomdöme om kursdeltagarens förmåga att bedriva studier. Omdömet sätts i en sjugradig skala och ger möjlighet att söka till högskolan via folkhögskolekvoten.