Många läser på en folkhögskola för att öka sina chanser att komma in på en utbildning efteråt. Antingen behöver betygen läsas upp eller så behöver man läsa till ämnen för att få det som kallas för grundläggande behörighet. Genom att ha grundläggande behörighet från folkhögskola får den studerande möjlighet att söka till högre studier på den så kallade folkhögskolekvoten. Nedan beskrivs vad grundläggande behörighet innebär efter att ha läst på folkhögskola.

GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET efter folkhögskolestudier:

1. TID

a) 3 år på folkhögskola
b) 2 år efter minst 1 år på gymnasium eller Komvux, alternativt arbetslivserfarenhet
c) 1 år efter minst 2 år på gymnasium eller Komvux

2. KÄRNÄMNEN  (kunskaper motsvarande betyget godkänd på gymnasiet)

    Sv A+B (alt SAS A+ SAS B),  En A,  Ma A,  Sh A,  Re A,  Na A

OBS! att både punkt 1 och 2 ovan måste vara uppfyllt för att kunna söka på folkhögskolekvoten med studieomdömet som urvalsinstrument. Ämnen som ej blir klara på folkhögskolan kan kompletteras på tex komvux eller finnas i ett tidigare gymnasiebetyg.

Eftergymnasiala utbildningar på folkhögskolan och grundläggande behörighet

Vissa av folkhögskolornas utbildningar är så kallade eftergymnasiala utbildningar - det innebär att den studerande behöver ha genomfört och ha godkänt från sina gymnasiestudier, eller motsvarande. Motsvarande kan t.ex. innebära det som tas upp ovan om grundläggande behörighet för högre studier från folkhögskola. Vilka regler som gäller för olika sätt att få grundläggande behörighet kan du läsa mer om på Högskoleverkets hemsida. Här finns beskrivet grundläggande behörighet från olika former av utbildningar.

De grundläggande behörighetskraven kan uppfyllas genom

• gymnasieskolans program
• äldre gymnasieutbildningar
• gymnasial vuxenutbildning
• utländsk gymnasieutbildning
• folkhögskola
• övergångsregel för ”25:4-or" till och med 2011 om du uppfyllt dessa kriterier 1 juli 2008, dvs fyllt 25 år och jobbat minst halvtid.