En artikel i GP den 26/9 2009 handlar om i vilken utsträckning studier vid folkhögskolan ger jobb. Där står att

"Många får jobb direkt

Uppföljningar som SCB gjort visar att en mycket hög andel går vidare till förvärvsarbete. Av de 20–24-åringar som läste på folkhögskolor åren 2002–2005 har cirka 85 procent antingen försörjt sig via förvärvsarbete eller med studiemedel ett år efter avslutad utbildning. Över 60 procent försörjde sig huvudsakligen via förvärvsarbete.

Att en så stor andel så pass snabbt efter avslutade studier etablerar sig på arbetsmarknaden och försörjer sig via arbete är nästan anmärkningsvärt positivt då de studerande i relativt hög grad kommer från socialt missgynnade förhållanden."

Du hittar hela artikeln på GP om du klickar HÄR.

För oss som jobbar inom folkbildningen är detta ingen överraskning, men vi gläds över att det lyfts upp i samhällsdebatten. Vi har under många år sett att våra kursdeltagare efter avslutade studier fått jobb. Många får dessutom jobb som kräver en hel del av dem. Ett av skälen till detta är troligtvis att studierna vid folkhögskolan har lite olika syften. Ett klart uttalat syfte är att folkhögskolan skall stärka människan och utveckla hennes självförtroende, självkänsla och självbild. Den utvecklingen är ofta en av hörnstenarna i att få jobb som man söker! Dessutom är det viktiga hörnstenar vad gäller att göra bra jobb och må bra under tiden samt fortsätta utvecklas och växa som människa.

Parallellt med den utvecklingen innebär studierna ofta en mycket konkret kompetenshöjning genom kursens innehåll och den pedagogik som används. Pedagogik som ofta innebär att den studerande på ett konkret sätt utvecklar en kompetens som inte direkt glöms bort, vilket ibland är fallet med kurser som bygger på bokkunskap och tenta eller prov som avslutning på kursen. Tentor och prov är en sällsynt företeelse inom hela folkbildningen! En förklaring till varför det är så kanske kan fås genom föreläsning nummer två på DENNA SIDA.